Ljuga, jag?


Hur helig som helst

Alltså hallå, idag har vart en skoj dag! Eller? Jaha då! Förmiddagsplugg med Martin & Alexander, redovisning för halva slanten! Själva plugget i sig var väl inte kalaskul, men det är väl sällskapet som räknas?
Man skulle kunna tro att det var första april så mycket som jag kunde lura i grabbarna, nästan helt utan tveksamhet, dock smärre förvåning, men ändå kul! Är det ett dåligt eller bra tecken vet jag inte riktigt, att vara bra på att ljuga är väl ändå inte bra, men att vara bra på att övertyga folk är ju desto bättre. Jag spelar oskyldig och håller mig till att jag är bra på att övertyga.
Dock så ljög jag faktiskt rent av idag, varför jag gjorde det kan jag inte riktigt motivera. Jag skulle sätta mig på ett fik för att ta en kaffe innan ett möte, jag hade en halvtimme att fördriva, och på vägen dit stöter jag på en gammal bekant och står och småpratar. Och så säger jag att jag ska träffa en kompis på en fika. Vilken kompis då? Molgan, min låtsaskompis? Och han skulle tydligen någon annan stans. Jag ville väl helt enkelt inte erkänna att jag skulle ta en kaffe själv, vilket jag aldrig tidigare haft problem med! Brukar till och med tycka det är rätt trevligt. Men men..
Tio minuter senare sitter vi på samma fik, jag ensam, han på någon typ av date. Jag spelar upptagen och låter mobilen bli min räddning. Han vinkar diskret. Båda ljög.
Nä, dagens slutsats - jag gillar inte att ljuga!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0