Sofias Storstad

 

Idag har har jag presentation i skolan, mitt tredje sista moment innan skolan helt är över för mig, har efter idag en inlämninng och en tenta kvar, alla i samma ämne. Micke sussar sött, men ska komma och möta mig när jag är klar så får jag visa honom universitetet, mitt rum och sen ska vi äta sushi med Johan.

Därefter blir det skräddaren igen, Micke har sytt upp en rock, en kostym och en skjorta som skulle fixas till efter första provningen, och jag ska hämta upp ett pax byxor som jag verkligen hoppas är bra!I Ikväll blir det nyårsmiddag antigen på Franck eller på Mortons Steakhouse, har inte riktigt bestämt oss för vilken vi väljer än. Det återstår att se! Gott nytt år till er alla!

Hej!
Idag fick jag äran att skriva på bloggen. Det var ungefär 4 månader sedan som Sofia packade sin väska och åkte till Kina, det har varit en lång tid som varit jobbig för oss båda. En hel del sms och skype har gjort att vi kunnat hålla kontakten.Men nu har jag varit här i över en vecka och Shanghai är en fantastisk stad på många sätt. När planet precis hade landat så hade jag en liten klump i magen, jag var nervös över att träffa Sofia efter så lång tid. Efter att gått 1 km på en heltäckningsmatta genom flygplatsen så stod hon där, min tjej! Det jag drömt om och tänkt på så länge, att få hålla om och pussa Sofia var underbart.

 

Det har varit jättekul att få komma till Kina. Har fått äta den bästa brunchen i mitt liv på Westins. Fått äta Peking anka, så jävla nice! Man får välja på en hel eller halv anka och till det får man små pannkakor som är lite som vårrullepapper och lite olika grönsaker och teryiakesås. Jag kände mig inte helt tillfredställd efter första gången så vi åt det dagen efter till lunch också.

 

Det finns ju en del knäppa saker som de äter här, jag testa ju på skalbagge en dag och det var ju ingen höjdare men där gick min gräns. Kändes lite som om det var mest en grej att ha sjuka grejer, såg inte ut som om kineserna åt insekter och ormar. de käkade kött och skaldjur som vi hade gjort. Idag när Sofia var tvungen att plugga så gick jag ut på stan och kollade runt lite. hamnade på en liten gata där de sålde sköldpaddor, grodor och ål, det är ju inte precis som ica med lax och fläskfilé. Jag gick sedan tillbaka till hotellet och hämtade Sofia så åt vi italienskt till lunch.

Jag är jätteglad att jag åkte hit och fick se den här delen av världen. Men jag allra gladast över att Sofia snart kommer hem.

 

Det känns så lyxigt att få äta frukost ute i sin egen stad, det händer ju aldrig annars vilket gör att det faktiskt känns som rena rama semestern här - bo på hotell, äta frukost, lunch och middag ute, få rummet städat varje dag, och strosa runt i staden med sin älskade och nästa vara helt ledig! Det som tar emot är en presentation i kursen "management information system" som äger rum på tisdag, inlämning veckan efter, och sen sluttenta i samma ämne, lite jobbigt att det är så mycket såhär på slutet.

 

Lördagen spenderades på Shanghai Zoo, har länge velat gå dit men ingen har riktigt velat gå med mig - sen kom Micke! Vi var där några timmar och det var rätt härligt att få promenera omkring på det stora parkområdet då grönska i övrigt saknas i Shanghai. Dock var det väl lite tomt på djur och vi tyckte i regel att det var för små ytor för djuren att röra sig på trots att parken var enorm och många outnyttjade ytor fanns, och sen var det tyvärr rätt smutsigt och såg bara tråkigt ut för djuren. Men självklart är det spännande att se häftiga djur på så pass nära håll! Både Micke och jag älskar ju Nat Geo Wild-kanalen hemma... haha

 

 

Vi åt Pekinganka två gånger under vår vistelse i Peking, det var så himla gott! Det serverades med små pankakor som man skulle lägga ankan i tillsammans med lite grönsaker och sås, typ gurka, purjolök, någon inlagd grönsak och till det pressad vitlök, röror och teriakisås. Det blev en riktigt häftig smakexplosion!

 

 

 

Tidigt i morse hoppade vi på tåget som tog oss till Peking, en resa som gjorde oss båda rätt trötta och sega. Vi kom fram till hotellet på eftermiddagen och valde att promenera bort till Forbidden City som är ett palats ifrån 1400-talet och byggdes under Mingdynastin, frågor på det? Det visade sig vara flera olika komplex av byggnader och själva huvudbyggnaden "var stängd på måndagar" så vi fick gå hem. Trodde vi. Vi började promenera eftersom det bara tog typ tjugo minuter dit, men alla vägar utanför var polisbevakade och omringade av stängsel som hindrade alla fotgärngare att röra sig fritt, aldrig varit med om liknande. Cyklar och bilar kunde köra bäst de ville, men vi irrade omkring i säkert en timme för att komma därifrån til fots innan vi äntligen lyckades få en taxi som inte ville lura oss på pengar. Rätt uppgina och trötta gjorde vi trots allt i ordning oss och mötte upp Julia som också är här, så det blev middag med lite extra allt...Mer om det imorgon!
Ha en trevlig uppesittarkväll nu, vi hade en rätt spexig sådan!

Min prins

 Känns så himla härligt att ha Micke här, känner mig gladare och kärare än någonsin! Jag höll på riktigt på att bryta ihop på flygplatsen när jag väntade på att han skulle komma, var så nervös och stissig att jag var nära break down under mina 35 minuters väntan. Jag visste inte alls hur jag skulle reagara när jag såg honom efter så lång tid, men det började i ett stort leende och sen kom glädjetårarna. Jag vet inte varför jag var mer nervös än första gången vi sågs, men konstigt nog var jag det. Så galet lång väntan, sen den 1a september, men som äntligen var över.  Det fanns så mycket längtan och förhoppningar som antagligen satte nerverna ur spel. Och nu änns allt underbart och härligt, kan inte sluta pussa på varandra och det känns som att vara nykär igen! Underbart!

Vi har hitintills bara strosat omkring, ätit gott, även beställt hem man och bara haft myskväll på hotellrummet, och igår utsatte jag honom för fake market som gick över förväntan! Själv köpte jag resväska och lite småsaker!

Idag blir det lyxbrunch på Westin som vi båda verkligen har sett fram emot!

 

 

Tenta igår - klarade den, check!

Presentation nu - lite nervös!

Inlämning efter - kolugn!

Kinesiskan - behöver resten av dagen för att finslipa! Kl 20.00 min tid (13.00 er) kan jag släppa skolan för ett tag! Kl 20.20 min tid (13.20 er) flyger Micke, kommer hålla andan tills han landar på fredag ♥

 

Den här veckan avslutar jag 4 av 5 av mina kurser här på Fudan, den sista tentan skrivs den 7e januari. Jag känner mig sådär lagom förberedd, men ändå nollställd och känner att det får gå lite som det går. Jag gjorde ju mitt val för länge sedan kring den här terminen, och plugget stod aldrig högst i kurs, det gjorde upplevelser, möten, människor, minnen och resor. Just idag känns det lite dumt att jag prioriterade så, men samtidigt är jag inte särskilt besvärad. Snarare tvärt om. Tänk om jag skulle komma hem härifrån med toppbetyg i alla ämmen men färre erfarenheter rikare, jag hade aldrig varit nöjd med det. Då hade jag nog ångrat ihjäl mig att jag inte tog alla chanser jag fick att göra min vistelse här till något roligt och minnesvärt. Imorgon och på torsdag får jag betala priset för mina underbara upplevelser, och det gör jag så gärna - smakar det så kostar det! Så, på agendan står;

 

Tenta i Foreign Business Investment

Plugga in i det sista till kineiskan

Förbereda muntlig presentation i Entrepreneurial Development

Hålla muntlig presentation i Entrepreneurial Development

Inlämning slutarbete i Language & Culture

Tenta i kinesiska, bestående av 90 % kinesiska tecken

Micke kommer äntligen!

 

 

 

Kände för att visa lite uppskattning och uppmärksamma allmänheten på vilka fina vänner jag har som hjälpte mig i fredags på sjukhuset, Julia fick Kinder och världens godaste gräddkola, Johan är oreo-fanet själv så självklart fick han oreos i stället! Inget avancerat, det är tanken som räknas!

 

 

Ja ni, kvällen igår började riktigt bra med goda basil drops och ginger drinks på Sichuan Citizen. Till det åt jag samma goda dumplings som jag åt när mamma och Helena var här.Stämningen var på topp och vi fick för oss att gå och bowla. Sjukt roligt. Men... då slår det till. Illamåendet som får mig att känna mig spyfärdig. Vi väljer att ta en taxi hem och i taxin börjar jag känna hur illamåendet övergår i att det känns tyngre att andas, känner att luftrören är lite smalare. Inte bra... inser att det är samma känsla som sist jag var där, fast värre. Stoppar i mig mina allergitabletter och långsamt blir det bättre. Väl hemma känns det rätt bra, är trött och vill sova. Men då slår illamåendet till igen och jag kramar toaletten ett tag, i samband med det täpper hela näsan igen och det känns tungt att andas igen. Det kändes för obehagligt för att inte göra något, så ringer Julia och ber henne följa med mig till sjukhuset. Väl i entrén möter vi även Johan som snabbt erbjuder sig att följa med. Tacka gudarna för det, inte nog med att han pratar svenska, han pratar ju flytande kinesiska och det behövs på ett kinesiskt sjukhus. Väl där står vi lite i kö, betalar lite, jag får en spruta i rumpan, spyr en gång till och sen får jag sitta med dropp tillsammans med ungefär femtio sjuka kineser. Men jag mår bra, det känns tryggt! Så allt gick bra till slut och idag är jag återställd med trött, kom i säng vid 3.00 ungefär. Händelserik kväll helt enkelt!

 

Lucia idag, det kan man inte tro här borta i Shanghai. Har inte ätit en enda pepparkaka eller lussebulle, inte sett några tända ljus eller hört "Natten går tunga fjät". Kanske ska jag dra på lite julmusik för att få ordning på det här? Och tända mina adventsljus? Ja, kanske det!

Så, vad har jag hittat på i stället för att fira lucia? Det har pluggats, tränats, och som ni ser på bilden - provat en kinesisk ansiktsmask! Bjuder på den..

 

Att man tamigtusan aldrig lär sig, hur svårt ska det vara att börja i tid med plugget egentligen? Nu sitter jag här med två viktiga tentor nästa vecka, en stor presentation och två inlämningar. Och hur går plugget? Jo vars, tittar mycket på Paradise Hotel, Elsas värld och powernapar. Kanoners med andra ord. Suck.

Har så mycket stress inom mig inför nästa vecka att det är stress overload, vilket gör att hjärnkontoret stänger ner och går in i viloläge. Det. Funkar. Inte.

Så, efter ett ritigt wake up call på näst sista kinesiskalektionen packade jag ihop mina saker i rasten och bestämde mig att börja från början, helhjärtat, så gott det går. Tre timmar på SIT Café och många pusselbitar föll på plats, jag vet hur jag ska plugga i alla fall. Måste lösa detta problem i alla ämnen tills nästa vecka, önska mig lycka till! På torsdag kväll nästa vecka är alla kurser utom en över, på fredag kommer Micke - då ska jag släppa allt!

Hong Kong, ett oklart område som på sätt och vis tillhör Kina, men ändå fungerar helt annorlunda. Man pratar om det som "ett land två system" och Hong Kong klassas som SAR=Special Administrative Region och hör inte till Mainland China. Hong Kong har egen valuta, skatter och egna lagar, visum behövs för att komma tillbaka till Kina trots att det "ägs" av Kina sedan 1997, innan var det en brittisk koloni.

 

Jag har ända sen jag flyttade hit varit ruggigt sugen på den kända brunchen som sägs vara Shanghais bästa och som serverar allt mellan himmel och jord, då menar jag från hummer till popcorn, sushi, glass, rysk kaviar, carpaccio, ostron och utöver det free flow of Veuve Clicquot champagne. Jag pratar alltså om Westin Hotels oförskämt dyra brunch. Men den måste ju också upplevas...Så nu är det bokat! Älskade Micke och jag ska lyxa till det och unna oss denna upplevelse som jag hoppas kommer beskrivas som en smarupplevelse utöver det vanliga! Jag är laddad.. Ska försöka att trappa ner på ätandet innan så man har plats för att det goda!

 

..För det är mammas födelsedag, hurra, hurra, hurra! Vill önska dig världen bästa dag, min underbara, fina, kloka och stöttande mamma! Du ska få en jätte-grattis-kram när jag kommer hem!

Hundradagarsjubileum firas med en massa plugg här i Shanghai! Tänka sig vad tiden ändå har gått snabbt här borta, och vad man ha hunnit med! Från att ha varit ensam och vilsen när jag kom hit för första gången, till att ha hittat härliga människor att göra häftiga resor och utflykter med som värsta världsvana shanghaibon. Det är egentligen inte så lång tid kvar tills jag kommer hem nu, jag längtar faktiskt och det ska bli skönt att få komma hem. Det finns mycket man saknar när man är så långt borta i en helt annan kultur. Inte minst kärlek, familj och vänner.

 

Kan jag inte få ha resten av min utbyestermin här i Hong Kong? Jag älskar redan den här stan, vet inte varför men känslan här är grym! Det påminner mycket om London, kanske inte så konstigt då de var en engelsk koloni fram tills 1997. Här vill jag stanna!

 

Efter en extremt lång dag i kö (4 timmar i immigration) för att ta sig över gränsen Kina-Hong Kong, en hel dag utan någon mat, så satt pizza och vin bättre än någonsin! Vi mår bra nu!

 

Den här dagen började allt annat än bra - megaträningsvärk från helvetet (läs Gula Bergen) följt av en oförberedd presentation hos vår fruktansvärda lärare som alltid tycks ha vaknat på fel sida, ha PMS eller vara olycklig i livet, hon är allmänt elak och hemskt. Tacka gudarna att vi lyckades klassa in bland de 3/16 grupper som inte fick någon kritik utan bara "well done". Trots det lyckades jag för en tjej på campus beskriva läget som så illa att hon undrade om jag ville ha en kram? Egentligen var jag inte så illa däran, men jag hade nog ett stort behov av närhet, så jag tog faktiskt emot kramen trots att jag inte ens vet vad tjejen heter.. Men gullig är hon. Det kändes bra.

Sen gick jag och fixade naglarna, packade väskan inför Hong Kong på FREDAG, laddade för grupparbete, för att sedan käka middag med Julia på den italienska restaurangen "Sofia" där vi åt och drack vin. Slutade kvällen hos mig med kortspel och lite mer vin, bra avslut!

 

 

 

Haha jag kan knappt röra mig efter helgens alla trappor, värst var faktiskt ner då man var tvungen att försöka kontrollera sina lealösa ben för att inte ramla. Trodde jag hade träningsvärk igår, jag hade fel, jag har träningsvärk big time idag! Övervägde att inte kliva upp imorse, men tog mig kraft och lyckades!

 

Nu är vi äntligen hemma efter en lång helg i Yellow Mountains. Resan dit med 12 timmar på ett tåg gick förvånansvärt bra, sov ju stora delar av resan. Först var jag skeptisk mot deras definition av "soft sleep" tills jag insåg att tågsängen var mjukare än den på mitt rum.. Resan hem kändes längre trots att faktisk restid bara var 5,5 timmar... Detta berodde på att vi planerat att ta linbanan ner för halva berget för att sedan ta bussen, varpå det visar sig att linbanan är avstängd av okänd anledning.. Ingen av oss hade ställt in oss på 2-3 timmars promenad idag, så snacka om besvikelse.  Inte nog med det, vi hade ju beräknat ta linbanan för att hinna med bussen hem till Shanghai. Panik! Vi ringde vår kontakt (biljettförsäljare) på markplan i ren panik och ber om att få omboka biljetterna hem - det går inga fler bussar, han föreslår att vi verkligen skyndar oss. Herre. Vi spurtade ner för de hemska och många trappstegen i drygt två timmar, ankommer svettiga och stressade som vår kontakt tack och lov uppbehöll åt oss. Så vi kom med bussen!
Vi har verkligen haft en grym helg där vi fått utmana oss själva både psykiskt och fysiskt, ordagrant! Är så stolta över att ha klarat det så bra trots att kroppen eller hjärnan ibland känt för att stänga av. Det vi har fått se och uppleva har varit värt all möda, jag skulle verkligen rekommendera den här resan till alla som är äventyrslystna, det går om man vill! Har så mycket grymma bilder, de kommer!

We finally got back from our trip to Yellow Mountains! It's been a long and very exciting and challenging weekend. But we really had a  amazing experience that I can recommend to everyone who's looking for an adventure for life. We've been walking up and down the mountains in the woods, in stairs and long paths.
After yesterday's walk we expected to take the cable car back down to the bus - it turned out to be closed and we were obviously in an unexpected rush. We hurried down the steep stairs and finally got to the bus, 30 min late, but a very nice man helped us to hold the bus for us!
What a weekend, you should all visit Yellow Mountains by Huangshan, a memory for life! I'm so proud of us who made it through it all!